Vi hann med solen i morse, efter dimman och före molnen kom. La ner det stackars barnet i en lövhög och tog fram kameran. Jag förstår att han snålade på leenden, det var faktiskt inte särskilt varmt att ligga där. Jag gjorde detsamma, för att kunna ta bilderna. Men finaste lilla barn, med lite dreggel hängande och en uttråkad blick. Som vi älskar dig!
__________________________________________
Viktoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar