söndag, oktober 02, 2016

vad skogen erbjuder.

Jag minns så väl, första hösten i Västerås och jag var tillsammans med min högra hand, vapendragare och älskade vän Puffan aka Emelie i skogen och rastade hunden. Så säger hon: "Det här är trattkantareller!" Whaaaaaaat? Jag blev helt lyrisk, trots att jag inte är sådär superförtjust i att äta svamp. Den dagen plockade jag mina första trattisar, och fick "mitt" första svampställe. Det åkte jag tillbaka till flera gånger varje höst, och alla de höstar jag bodde i Västerås. Plockade, plockade och plockade. Torkade en del men gav bort det mesta. 

Den här bilden tog jag, tror jag, under min andra höst i Västerås. Hittade helt otroligt mycket trattkantareller på mitt ställe - och precis som när jag kommer hem från skogen med hinkarna fulla med bär, så känner jag mig otroligt rik. 


Sedan flyttade jag hem. Snart tre år sedan (shit vad tiden går fort!) och jag har sedan dess inte plockat en enda trattkantarell. Plockade någon enstaka Karl-Johan häromåret när det var ett sådant fantastiskt Karl-Johans år. Men tidigare i sommar fick jag ta min norrländska oskuld på gula kantareller, och idag hade turen kommit till trattisarna. 

Vi åkte till Uttersjön i förmiddags, jag hade hoppats på att få ta en snabb liten sväng ut i de skogar där vi plockade gula kantareller för en tid sedan. Se om det även fanns trattisar. Pappa har påstått att det inte finns, men då har han heller inte trattkantarellögon - han är inte van att titta efter dem och ser dem således inte heller. Så när barnet somnat i vagnen skyndade jag och Jakob oss iväg. Och herregud vad svamp det fanns! Jag fick lov att skicka hem Jakob igen, både då barnet hade vaknat och då min mamma har pratat så mycket om att få hitta svamp. Så mamma kom och gjorde mig sällskap istället, och jag kunde lixom inte hejda mig. Det fanns så otroligt mycket!


Den där korta lilla snabba turen till skogen blev ett par timmar och påsarna fulla (påminn mig om att köpa en fin svampkorg till nästa år) med trattisar. De ligger nu rensade och fina hos mina föräldrar, på deras lilla inglasning på övervåningen för att torka. Jag hoppas det är ett bra ställe att torka på, det är i alla fall torrt och varmt, och de ligger på myggdörrar. Vi håller tummarna!

Nej, jag äter inte särskilt mycket svamp. Men känner mig ungefär som rikast i världen när jag får komma hem med allt vad skogen erbjuder, oavsett om det är svamp eller bär. Tacksam för dagar som denna!
__________________________________________ Viktoria

Inga kommentarer: