måndag, juni 27, 2016

clintan, tre månader

Clintan har hunnit bli hela tre månader nu. De snabbaste och samtidigt långsammaste tre månaderna i mitt liv. Tiden går så fort - men så otroligt mycket har samtidigt hänt dessa månader. Inte minst har vår minimänniska hunnit bli en liten kille. En stor liten kille. 

Tre månadersdagen firades med ett besök hos tant Monica på BVC och vaccinering. Tack för den tremånaderpresentern lixom. Han blev alldeles förstörd, men lugnade sig snabbt i pappans varma famn. Plutten då! Han väger nu hela 7385 gram och mäter 66 resliga cm. Han behöver absolut storlek 68 numera, även om några enstaka plagg i 62 fortfarande fungerar. 


Sömn

Sömn är hans absoluta favoritgrej. Häromnatten sov han sin första hela natt! Inget jag förväntar mig att han ska göra till en vana ännu, men såklart är han välkommen att göra det närhelst han vill. Annars fortsätter han på samma inslagna väg. Han somnar kring 20.00 på kvällen och vaknar hungrig någongång mellan 04 och 06, somnar om igen och sover oftast kring 09, men vissa dagar sover han ända till 10.30. Knäppa lilla barn!

Dagtid sover han oftast lite efter samma schema varje dag. 30-45 minuter under vår förmiddagspromenad och en timme kring ca 14-15. Sen en liten kortare sovstund kring middagstid, på kanske 20 minuter. Det märks tydligt när han är trött, han blir då lite kinkig men kommer lätt till ro om han får chansen. 

På kvällen somnar han oftast själv i spjälsängen. Vi brukar hålla honom sällskap en liten stund, stryka honom över kinden, prata lite med honom och se till att han inte spottar ut tutten. Sen lämnar vi honom, och han somnar då efter att ibland legat och tjollrat lite. Skulle han bli ledsen går vi självklart in till honom igen, men det har nästan aldrig hänt. Otroligt tacksamt barn! 

Mat

Han äter fortfarande 200 ml-flaskor på dagarna, var tredje-fjärde timme dagtid. Nattflaskan han får (som numera är en tidig morgonflaska) är på 230 ml och den brukar även den försvinna nästan hela. Han visar tydligt (med ett illvrål!) när han är hungrig, om vi skulle råkat missa att mat- och sovklockan ringt. 

Utveckling

Hans skratt är så otroligt nära nu, och han ler mest hela tiden. Älskar sitt babygym till månen och tillbaka, han kan ligga där och sprattla ungefär hur länge som helst. Han försöker ännu inte vända sig, men sparkar sig runt runt, så lägger jag honom i gymmet med huvudet vänt mot t.ex. soffan så kan han ha fötterna mot soffan en halvtimme senare. Sprattel sprattel! Han är inte helt stabil ännu, men blir märkbart starkare i nacken hela tiden. Han har börjat greppa i saker, men har inte riktigt fått koll på det ännu. Däremot rymmer han nu precis hela handen i munnen - vilket han gärna visar många gånger per dag.

Mamman

Jag mår rätt fint. Lite hormonellgråt mellan varven, men det är klart hanterbart. Först ska man klara av hormonförändringarna när man blir gravid och sen när man tror man har fixat biffen ska man hantera förändringen när man inte är gravid längre också. Det är väldigt spännande ibland! Kroppen känns nästan som innan graviditet i styrka, även om jag har ett gäng kilon kvar att kämpa bort. Men promenerar massor (har ändå inget annat att göra) på veckorna, om än lite mindre på helgerna. Men tänker (oftast) på vad jag stoppar i mig och ett par till kilon har försvunnit den här månaden. 

Tränade för första gången på en evighet i torsdags. Sista tio åren har varit väldigt sporadiska när det kommer till träning, men testade för första crossfit förra veckan. Hemskt kul och sjukt tungt, resulterade i att jag knappt kunnat gå i helgen. I augusti ska jag köpa kort där, i juli kommer vi ändå flänga runt rätt mycket, så då vill jag inte lägga ut massa pengar på ett träningskort. Vågade dock inte ens andas när jag hoppade hopprep, med risk för läckage. Men enligt gymägaren var det helt okej för honom om jag skulle råka kissa ner mig. Snällt, men jag hade nog inte känt mig allt för bekväm med det! 

Här är länkar till tidigare inlägg: 
__________________________________________ Viktoria

1 kommentar:

Johanna sa...

Haha, åh vilken underbart stabil och knubbig liten pojke du har! Signe är ju fem månader och vägde 7,2 kg och är 62,5 cm lång. Hihi. Men hon är en liten kortis!