tisdag, februari 16, 2016

vecka 36 och en halv.

Siktar mot vecka 37, och har nu 31 dagar kvar till BF. Vinflaskorna trillar in, och vill fler vara med i vadslagningen så är den öppen till sista februari. Någon kommer att ha en angenäm vår med alla möjliga olika viner att testa! 

Annars är kroppen helt okej nu. Sedan ongen kom på den briljanta idén att trycka ner huvudet i fiffin, så gör fogarna mindre ont. Inte så att det är perfekt, men bättre. Jag vaknar inte sju gånger per natt av att höfterna hatar mig i alla fall. Bara de vanliga tre gångerna som kräver toalettbesök och två för att lyckas vända mig i sängen. Men hellre fem gånger än tolv.. Däremot har jag ständiga sammandragningar och en del förvärkar, men det är lixom att vänta. Och värre ska det bli!

Var hos barnmorskan för en vecka sedan och hade då kommit upp i +14 kilon. Gissar att det blir värre nu i slutet, har börjat samla lite vätska i fötter och ben samt att jag är rätt orörlig när kroppen gör ont. Men: viktuppgången är framtida problem, det får jag ta tag i när förlossning och första baby bluesen är avklarad. Nio månader upp, nio månader ner, brukar det väl heta? 

Hemmet är förberett, saknar väl säkert lite småsaker runt skötbordet och så, men det får vi lösa. Har lite blöjor och våtservetter, samt en del annat. Det finns ju affärer och apotek i närheten även när ongen är ute! Men spjälsängen är på plats, vagnen är redo, vaggan hänger där den ska. Den där attans BB-väskan har jag tänkt packa rätt länge, men haft lite svårt att ta mig för. Men innan veckan är slut ska jag väl ha lyckats med det också.  

Har fortfarande ingen rädsla eller nervositet inför förlossningen, men det hinner säkert komma. Paniken över att jag inte kan något som helst om småbarn däremot, den är total. Och den hysteriska paniken över alla förändringar som vi kommer stå inför: ännu värre. Dessa får Mannen höra om då och då när jag sitter där med tårarna sprutande och gråter över att jag inte har någon som helst aning om vilka behov barn har. Ja, jag fattar att det kommer gå bra och att man lär sig. Men det fattar inte mitt hormonöverskott - så då gråter jag lite till. 
__________________________________________ Viktoria

1 kommentar:

Maria Grahn sa...

Har skickat vinflaskan med syrran din nu så du får den nån gång. Ha en mysig kväll! Kram