fredag, februari 26, 2016

att känna sig som en skurk.

Att jag inte haft stövlar på ett tag har jag utan problem accepterat. Att jag fått välja skor efter hur mycket utrymme det finns i dem likaså. Vätskan i fötter och ben har funnits där ett tag och inte rört mig nämnvärt. Men igår tog jag av mig min förlovningsring - efter en hel del våld. Jag känner mig som en skurk när jag går ut utan den, och då har jag ändå bara varit en stolt innehavare av den i tre månader. Känslan var väl att jag vill visa för hela världen att jag är en upptagen kvinna - men jag tror att den där enorma kulan jag bär på också kan vara lätt avslöjande på den fronten. Men nu får den ligga i en skål några veckor, till vätskan ger med sig lite. Även om jag känner mig otroligt naken utan den!


Idag fick jag höra hur otacksam, egoistisk och självisk jag var för att jag klagade öppet över mina gravidkrämpor. Att det var hemskt mot alla i min omgivning som inte ser det som en självklarhet att kunna bli gravid. 

Jag har aldrig någonsin varit otacksam över att jag kan bli gravid. Att vi nu kan få barn ihop. Jag har aldrig sett det som en självklarhet att jag - eller någon annan - kan bli gravid. Jag har PCOS där läkarna har sagt till mig att jag kommer ha svårt att bli gravid och vi har gått igenom missfall tillsammans. Jag har aldrig varit och kommer aldrig vara otacksam över att just vi kan bli föräldrar.

Men jag kommer heller aldrig någonsin ursäkta mig för att jag tycker att foglossning är ett rent helvete. Att jag hatar hur dåligt psykiskt jag mått under den här tiden. Att jag inte ser något rosa fluff. Att bristningarna får mig att hata mig själv och min kropp. Jag vill inte dölja att hormonerna gör mig till en ragata. Att jag mår som en påse nötter, både mentalt och fysiskt. Jag kommer aldrig ursäkta mig för att jag i det offentliga rummet är ärlig med hur jag mår i min graviditet. 

Med betoning på "jag" och "min graviditet". 
För det har ingenting att göra med andra.
__________________________________________ Viktoria

9 kommentarer:

Jonna sa...

Du har all rätt att klaga hur högljutt du vill ang graviditetens mindre trevliga sidor! Otroligt trångsynt av någon att därmed döma dig som otacksam för graviditeten. Antagligen är det väldigt känsligt för den personen, men det tycker jag inte du behöver ta på ditt ansvar att ta i beaktan. Har klagat hela graviditeten men är enligt egen uppfattning världens lyckligaste över att få bli mamma! Den ena känslan utesluter icke den andra. Kämpa på! ��

Jennifer sa...

Tycker det är bra att vi kan visa upp andra sidor på sociala kanaler (och på andra ställen med givetvis) än det här sjukt tillrättalagda fluffifluffet. Läste i ett kommentarsfält på en stor mammablogg där det diskuterades amning vs flaska för något tag sedan. Bland många mer eller mindre vettiga inlägg fastnade jag gör en kommentar där mamman skrev att hon kämpat och kämpat men gett upp på dag 5 (5!!) och gått över till flaska, därför att det inte alls var då fint och mysigt som hon föreställt sig. Ledtråd; det tar flera veckor innan mysfaktorn infinner sig, i början är det rätt jobbigt faktiskt. Först fnös jag lite åt henne i tanken men sen började jag tänka på bilderna av graviditet och mammaliv vi blir matade med. Och hur lite vi pratar om det jobbiga, och bara framhäver myset, hur tacksam vi är och hur taggad vi är på att bli "fit" igen och gå på 1000 powerwalks..inte konstigt en kan bli knäckt när en står mitt i det och det inte alls är supermys och gulligull jämt. Lätt man som ny mamma tror det är en själv det är fel på. Hehe lång harang, min poäng är att jag tycker om att läsa din blogg, speciellt för att du är ärlig =)

Anonym sa...

Så lustigt att läsa att du har pcos. Inte lustigt så, men låt mej förklara: jag fick också veta att jag har pcos för ett år sen. Blev rätt ledsen men försökte att inte tänka på det, vi försökte ju inte skaffa barn. Sen hade jag och min sambo en tråkig och slarvig kväll i höstas vilket till min STORA CHOCK ledde till att jag blev gravid. Några månader senare visade det sej dessutom att vi inte bara lyckats bli gravida på "första försöket" vi väntar dessutom tvillingar. Nu vet jag inte om ni blivit gravida på egen hand men det du skriver är absolut en inspiration till andra tjejer i vår sits som tror att det är kört att få egna barn. Stort lycka till med allt!

viktoria cederberg sa...

Anonym: Tack snälla! Det är rätt många år sedan jag diagnostiserades, men har eg inte mått så dåligt över det. Läkarna var ändå optimistiska och sa att det fanns hjälp att få om det skulle bli problem. Nu har vi blivit gravida utan hjälp och egentligen i princip lika lätt som ni - vilket jag var hyfsat chockad över! Många ser kombon PCOS och graviditet som en omöjlighet - vilket det absolut inte är! Lycka till med twinsen, när är det dags?

Anonym sa...

De sa väl samma sak till mej, men det är så lätt att bli negativ. Det är helt sjukt att kan vara "så enkelt" när par som inte har nåt fysiskt emot sej ändå kan få kämpa. Man blir rätt ödmjuk (dock med rätt att klaga ändå) vi är beräknade 21 juni men jag har en känsla av att det blir tidigare. Är i 24+5 nu och blir nog sjukskriven nästa vecka. Har mått prima sen vecka 13-14 men nu börjar fötterna säga ifrån. Vi går på ultraljud varannan vecka och hoppas att tjejerna ska fortsätta växa i samma takt!

viktoria cederberg sa...

Härligt, hoppas du får fortsätta må bra! Jag kräktes till typ veckan 18-19 och då hade jag haft problem med fogarna i flera veckor. ;) Tvillingar brukar titta ut redan kring vecka 36 väl? Och två tjejer, så otroligt roligt!! Jag som är shopaholic äääälskar det där volangrumpebäbismodet som Newbie har nu, i fina typ gammelrosa och beige färger. :)

Anonym sa...

Huvva, väntar ni också tjej? Var helt säker på tjej när jag började må illa för jag var så övertygad om att tjejer gjorde en mer illamående. Och fast man kände sej konstant magsjuk blev jag livrädd de dagar jag inte mådde så illa, trodde direkt nåt gått snett. Jo har också läst v 36 men allt beror ju på hur de mår. Får inte gå över tiden iaf (skönt)

Joo har sett sånna, så underbart söta!! Tur att det bara är bebismode för jag vet få vuxna som skulle passa i blöjrumpa!

viktoria cederberg sa...

Har ingen aning om vad det blir, vi har inte tittat. De flesta gissar dock tjej, men det lär vi snart bli varse. :)

Haha, du gav mig en läskig inner vision av vuxna kvinnor med blöjor och volangrumpor, mycket suspekt!

Anonym sa...

Att ni kan hålla er! Försöker iofs hålla mej lite till att man kan ju inte vara helt hundra men nu har både barnmorska och läkare sagt tjej vid olika tillfällen så det känns väl rätt säkert.