tisdag, februari 24, 2015

jag hatar dig, murphey.

Jag somnade tidigt igår, tätt intill den där mannen jag fullkomligt avgudar och hunden som jag aldrig vill vara utan, på gott humör. Kände en längtan efter att röra på mig. Ställde väckarklockan någon timme tidigare, ville ut på långpromenad och kanske känna om det går att ta ett par löpsteg eller tio. En tidigare obefintlig pepp hade uppstått. 

Men. Vaknade sjutton gånger. Frossa. Svettningar. Vred och vände mig. Vaknade när mannen åkte till jobbet, med halsmandlar stora som apelsiner (sjukvården påstår att jag inte har "tillräckligt mycket problem" med dem för att få ta bort dem) och feberkänningar. Snoret rann och humöret var i botten. Ställde om väckarklockan och somnade om. 

Dagen bestod av snor. Feber. Tandläkarbesök. Illamående av bedövning. Lite mer feber. Och en tidig hemgång till förmån för soffan. Plus ett gäng Alvedon och Strepsils. Behöver jag tillägga att någon långpromenad blev det inte i morse, att inte på något sätt togs några snabba steg? 

Är tacksam att mannen kom hem med en bukett vita tulpaner till mig i eftermiddag. Dessutom fick jag lax till middag och ungefär så många kramar jag faktiskt behövde. 
__________________________________________ Viktoria

Inga kommentarer: