fredag, augusti 23, 2013

Kungsleden del 4, Tärnasjön - Syter

Vaknade klockan åtta efter 13 (!!!) timmars sömn tillsammans med en nyvaken och lika utvilad liten hund. Dock regnade det och jag låg kvar i tältet lite extra, hoppades på att det skulle sluta. Så kul skulle det inte bli, utan rev tältet i duggregn. Dagens sträcka var 14 kilometer och hade stora möjligheter till fiske. 
Men nej. Fiskespöt fick sitta kvar på packningen, då det stora delar av dagen regnade. Första milen av den här etappen gick jag längs med Tärnasjöns östra strand, bitvis inne i skogen, bitvis nära sjön. Mycket myr och mycket spång. Fördelen med myr - hjortron! Mötte ett sällskap om åtta kvinnor som Gandhi charmade in sig hos, gick från den ena till den andra och blev kliad och klappad. Trevligt även för mig med en liten pratstund!
Hade med bävan sett fram emot de omtalade hängbroarna över deltat på nedre delen av Tärnasjön. Min hund är som sagt brorädd och att bära honom är tungt. Kom på idén med att greppa handtaget på ryggen på klövjeväskan och bara lyfta så pass att han inte kunde glida mellan plankorna med tassarna, och därmed heller inte göra sig illa. Det var en fungerade lösning, men även den rätt påfrestande. Sju broar går från östra sidan av sjön över till den västra, riktigt vackert! 

Efter sista bron gick det uppför igen. Brant uppför! Stf Syter som var slutdestinationen för dagen ligger uppe på kalfjället och det började blåsa rejält när jag kom ovan trädgränsen. Molnen låg tunga och regnet kom då och då. Mötte en fransman som på väldigt fransk engelska stannade till och frågade lite om vägen till Tärnasjöstugan. Det var hans andra hajk, tycker det är rätt imponerande de som åker från södra Europa bara för att vandra i de svenska fjällen. 
Väl uppe vid Stf Syter blåste det som det bara kan göra på ett kalfjäll. Och det fanns lika många platser med lä, som man kan förvänta sig på ett kalfjäll. Slog upp tältet i ett litet vindpinat buskage, men de stackars små träden var inget skydd för mig. Vid halv åtta fick jag lov att svälja stoltheten (och torka lite tårar) och traska in till fjällvärd Margareta och se om de hade något rum där även fyrfotingen var välkommen. Tältet ville inte riktigt hålla ihop när det blåste som värst och jag ville verkligen inte behöva gå ut i mörkret mitt i natten och spänna om linor eller så. Är ju hysteriskt mörkrädd dessutom!  
__________________________________________ Viktoria


Inga kommentarer: