jag hatar att älska dig.

Det där håret jag skaffat mig. Det röda. Jag älskar det - när det verkligen är rött. Tyvärr är de röda pigmenten inte överförtjusta i min kalufs och flyr gärna fältet så snart de ser minsta lilla möjlighet. När jag duschar ser det ut som om jag duschar i vinbärssaft och i mina lakan ser ut som om någon blivit knivmördad mellan dem. Mindre roligt.  

Frisören som fortfarande bor i mig vägrar dessutom urtvättat hår. Färg ska vara snygg och ordentlig, punkt. Ska det vara rött så ska det. Inget halvdassigt urtvättat semirött. Vilket generar i att jag missbrukar Revlons färginpackningar. Och undrar hur länge jag ska orka slåss med färgen v a r j e gång jag duschar? Men vad ska jag göra annars? Bli brun igen? I så fall, vilken brunfärg? Eller ska jag svära var gång jag plaskar runt i mitt badkar och man kan tro att jag skurit mig i handlederna?  

Jag menar. Jag är ju värsta coolsnygg i det galna röda, men min garderob blev väldigt begränsad i samband med det. Det uppskattas faktiskt inte alls. 

__________________________________________ Viktoria