tisdag, april 02, 2013

en udda relation till sin bil.

Den bästa stunden på dagen är när jag parkerat bilen, men ännu inte klivit ur. Det spelar ingen roll om jag har varit och handlat, jobbat eller något annat. Det händer att jag blir sittande i femton minuter innan jag lyckas lämna bilen. Ibland surfar jag på telefonen. Men oftast sitter jag bara tyst. Funderar. Filosoferar. Ett sätt att få vara helt i fred. 
I övrigt är bilen en fristad för mig. Blomman, min älskade lilla bil, har en hel del skramlande ljud för sig - så alternativen är att låta radion överrösta eller njuta av dem. Jag gillar andra alternativet. Få sitta mil efter mil efter mil bakom ratten. I den tystnad som går att få i en Golf från -95. Ingen musik. Inga podcasts. Ingen som pratar. Bara skramlandet, den tjutande fläktremmen, de konstiga klickande ljuden. Det är terapi i min värld. De 400 kilometrarna jag rullade igår morse var sådana. Jag, "tystnaden", hunden och morgonsolen.   
__________________________________________ Viktoria

Inga kommentarer: