Har ni någonsin känt att magen är full av fjärilar och de verkligen inte går att tygla?
Idag är en sådan dag. Där jag inte riktigt kan behärska alla de känslor som snurrar i mig och de vill dessutom helst komma ut genom tårkanalen. De envisas med att göra det, när det blir mycket av dem.
Jag slits mellan längtan och saknad - och lycka och kärlek.
Men jag vet vilka som räknas, är viktiga. De sistnämnda. De första är temporära: ett litet gruskorn, ett damm, något som går att sopa bort, gömma under mattan. Men det där med lycka och kärlek: de bubblar upp, väcker alla fjärilar som försöker lägga sig till ro och får mig att känna allt det där jag verkligen älskar att känna. För det är jag dig evigt tacksam.
__________________________________________
Viktoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar