onsdag, september 14, 2011

ma famille

Innan jag började trodde jag att skulle dö. Det gjorde jag inte. Det gick betydligt bättre än jag trodde det skulle göra. Jag grät ingenting, kom ihåg att andas nästan hela tiden och grimaserade bara några gånger. Summa summarum - jag är ruskigt nöjd!
Ursäkta den usla kvaliteten. Mobilbilder är sällan särskilt bra.

Röd, svullen och alldeles nygaddad. Men Mikke på Next Door Studio var tålmodig med min beslutsångest, centimeterförflyttningar till den "perfekta platsen", skissade på skuggor och körde försiktigt över mina revben. Jag älskar den - nästan lika mycket som jag älskar min familj.


Och ja. Det är mina tuttar på bilden.
__________________________________________

Viktoria


Inga kommentarer: